Epidemi

Om epidemi och epidemier

Epidemi

Epidemi är ett utbrott av någon form av sjukdom som sedan snabbt sprider sig mellan människor. Farsot är ett annat begrepp som ibland används om samma företeelse. Ett epidemiskt utbrott bland djur kallas med en medicinsk term för epizooti.

Missuppfattningar om epidemier

En vanligt förekommande missuppfattning hos gemene man är att epidemier måste vara smittsamma sjukdomar, alltså sjukdomar som är burna av bakterier eller virus. Men så är alltså inte fallet. Smittsamma ämnen kan vara en bakomliggande förklaring till epidemiska utbrott, dock inte ett kriterium. Den medicinska forskning som bedrivs om epidemier kallas rätt och slätt för epidemiologi.

Kriteriet på en epidemi är att antalet drabbade stadigt ökar tills epidemin har nått sin kulmen. De årligen återkommande utbrotten av influensa är exempel på epidemier.

Epidemiska utbrott

Epidemiska utbrott av pest i olika former har genom historien alltid skördat människoliv i stora skaror. Pest orsakas av bakterien Yersinia Pestis och kan uppträda i olika former hos människan, beroende på vilken del av kroppen som smittas. Lungpest, blodpest och böldpest är de varianter av pest som man talar om. Alla tre pestvarianterna behandlas idag med antibiotika men leder utan behandling nästan automatiskt till döden.

Råttor och andra gnagare samt även loppor och olika husdjur som hund, katt och hamster anses av förståsigpåarna vara misstänkta reservoarer för bakterien som orsakar pest. I sydvästra USA, där pestepidemier förekommer allt emellanåt även idag, är det lagstadgat att hund-och kattägare måste avlusa sina kelgrisar med jämna mellanrum. Asien, Sydamerika och Afrika är andra områden som ofta drabbas av pest i epidemisk form.

Om epidemi nutid och dåtid

I våra dagar talar man i media ibland om en mystisk epidemi som tycks drabba diverse afrikanska länder och som dödar människor på ett sätt som nästan för tankarna till digerdöden, den svarta döden som härjade i Europa på medeltiden. Sjukdomen har fått sitt namn efter en flod i nuvarande Kongo-Kinshasa, Ebola, där den uppträdde första gången för ett antal år sedan. Ebolafeber är en epidemisk sjukdom av typen blödarfeber som har en dödlighet på kusliga 90 procent. Sjukdomen sprids genom kontakt mellan människa till människa. Symptomen på ebolafeber är vanligen feber, huvudvärk, kräkningar och diarré samt även blödningar i inre och yttre organ. De drabbade områdena i Afrika är extremt fattiga och saknar därför tillgång på bra och effektiv sjukvård. Detta gör att dödligheten hos ebolafebern ökar dramatiskt.

Den fasansfullt höga dödligheten hos ebolaviruset inspirerade filmmakarna i Hollywood till att 1995 spela in filmen ”Outbreak – i farozonen” med Rene Russo i en av huvudrollerna. Scenariot i filmen handlar om en epidemi med vissa ebolaliknande inslag som drabbar USA och hotar att utvecklas till en världsomspännande pandemi om inte Russo och hennes team lyckas få stopp på den.

Kolera är en annan mycket ökänd och, om den inte behandlas i tid, extremt dödlig form av epidemi. Det är en smittsam sjukdom som orsakas av bakterien Vibrio cholerae och som utmärker sig genom att den som insjuknar i kolera snabbt drabbas av stora vätskeförluster genom bland annat kräkningar, svettningar och diarré. Om inte korrekt behandling sätts in omedelbart kan vätskeförlusten leda till döden inom endast ett dygn efter sjukdomsutbrottet.

Sverige har drabbats upprepade gånger av kolera. En av smittvägarna är dåligt vatten och kolerabakterien har dessutom en sällsynt förmåga att överleva länge i mycket kallt vatten. När Sverige härjades av kolera på 1800-talet var urbaniseringen och smittat vatten två av de huvudsakliga orsakerna till epidemin.

Cookies/sekretesspolicy | info@vaccinering.nu |